Hjälpa någon med multipel skleros

Anonim

Allt du vill göra är hjälp, men personen du försöker hjälpa kanske inte vill ha det eller vet inte riktigt hur man accepterar det. En liten förståelse från din sida kommer att gå långt mot överbryggning som skiljer sig mellan dig och den släkting eller vän med multipel skleros …
Vi lever i en kultur som stärker tron ​​att det är bättre att ge än att ta emot. Som ett resultat ses vård av ett annat mänskligt liv som en osjälvisk, kärleksfull och generös handling. Att behövas av en annan person ger en känsla av syfte och ökar självkänslan.
Att vara på mottagaränden är dock en helt annan historia, och din förståelse varför vårdmottagaren kan vara motståndskraftig mot din hjälp är avgörande för kompetent caregiving.
Människor har ett medfödd behov av att vara självförsörjande och oberoende. När man rånar förmågan att möta detta behov kan en individ bli övervunnen med blandade känslor. Ilska, raseri, självmedlidhet, sorg och depression är inte ovanliga.
Liksom sorgprocessen efter en älsklings död måste individen sørga för förlusten av deras självständighet.

Kom ihåg att motståndet har mycket lite att göra med dig personligen.
När du förstår denna verklighet kan du börja bryta ner motståndets vägg och uppmuntra vårdmottagaren att acceptera den hjälp de behöver.
Erkänn även de icke-MS-behoven.
Låt inte medicinering, begränsningar och näringsändringar överskugga vårdmottagarens övriga behov. Tillgivenhet, förståelse, medkänsla, skratt, glädje och beröring är lika viktiga. Hjälp att försäkra dem genom dina handlingar att de fortfarande är samma person, oavsett deras behov av vård.
Delta i aktiviteter som inte är relaterade till vårdmottagarens hälsovård. Se en rolig film tillsammans. Skratt är den bästa medicinen. Sitt tyst, håll händerna och lyssna bara på tanken och känslan hos vårdmottagaren. Ibland säger och gör ingenting alls, är just det som behövs mest.
Läs en bok högt eller få en bok på tejp från biblioteket. Ta en time-out från sjukdomen. Steg tillbaka från din roll som vårdgivare från tid till annan, så att vårdmottagaren bara blir din vän, din lika.

När du står emot motstånd, tänk mindre och empati mer.
Undvik agitation, argumentera med eller på annat sätt provocera vårdmottagaren. Erbjud trygghet, komfort, beröm och acceptans. Mjukt säga personens namn, erbjuda en kyss eller kram. Ge en ryggmunstycke eller fotmassage.
Stoppa känslan av att de är en börda.
Om det är uttryckligt eller inte, känner vårdmottagaren förmodligen sig skyldig, generad och skäms ibland om att monopolisera så mycket av din tid och energi. Detta kan bränna känslor av hjälplöshet och ilska, men det finns lösningar.
Undvik att göra saker för dem som de kan göra för sig själva. Uppmuntra oberoende när det är möjligt.
Ta tid för dig själv. Håll det läkarens möte eller delta i det PTA-mötet. Låt vårdmottagaren veta att du kommer att vara upptagen en stund, men du kommer att återvända.
Genom att fortsätta möta dina egna behov och ansvarsområden kommer du att minska vårdmottagarnas känslor av att vara en börda, samtidigt som du bryr dig om själv.

Var medveten om vårdmottagarens potential för återkommande negativitet och depression. Det kan vara smittsamt. Särskilt om du inte bryr dig själv ordentligt. Detta kommer att sänka ditt motstånd och du blir mer sårbar.
Om ditt förhållande innehåller en historia av missbruk, konflikt eller missbruk, eller om du känner dig mycket orolig eller deprimerad, få hjälp omedelbart.
Du behöver inte gör allt. Hjälp kan erhållas via hushållsorganen, socialtjänsten på ditt lokalsjukhus, familjemedlemmar och nära vänner.
En sjuksköterska som hjälper till med att hjälpa till ensam en gång i veckan kan förändra ditt liv såväl som vårdmottagaren. En utomstående, betald yrkesverksamhet är inte bara objektiv, men också känslomässigt ointresserad. Det gör det ofta möjligt för vårdmottagaren att öppna sig på ett sätt som inte är uppskattat med någon nära dem. Falla inte i samma motståndsmönster.
Om du behöver hjälp, få den. Be om hjälp är inte ett tecken på svaghet, utan ett tecken på styrka.
Reprinted med tillstånd från Multiple Sclerosis Foundation (//www.msfocus.org); alla rättigheter reserverade.

arrow